Direktlänk till inlägg 29 juli 2012
okej ska försöka mig på mitt halvlånga inlägg om viktnedgången.
- det ska jag absolut försöka göra, here we go.
värsta berättelsen...
vet inte riktigt vart jag ska börja men vi kan börja med att för ungefär ett år sedan (2011) vägde jag precis som man skulle osvosv. Under hösten och vintern samma år dock,så vet jag inte riktigt vad som hände , tränade mindre , blev deprimerad över personliga saker, började äta mer förstod inte riktigt att jag faktiskt blev tjockare och tjockare eller mulligare som vissa vill kalla det.(?) och någongång efter februari började jag inse att såhär kan det fan inte gå till längre, kollade mig i spegeln hela tiden och jämförde bilder sedan sommaren/nu och blev aningen chockad över hur jag numera såg ut. jag blev mer ledsen för att jag för det första var fet och kände mig oduglig till det mesta. det gick mer och mer nerför , men någonstans i den nerförsbacken tog jag mig i kragen och tänkte varför trycka ner mig själv när jag kan göra något åt det nu innan det är liksom toooo late, visa mig själv att jag för en gångs skull kan klara något på egen hand och verkligen lyckas.. klappat och klart. började dansa och gymma till en början innan jag började hålla koll på maten .
dansa har jag ju tyckt om sen jag var liten så det var ingen tvekan om saken, roligt och kaloriförbrännande och sedan gymmet blev en vanesak som tillslut blev roligare än förväntat och inte bara något jag var "tvungen" till. när jag kände att 5 kilo var avskakade då var min motivation på topp , jag kände att fan det går ju? jag måste bara bestämma mig och hitta viljan. för det är det som krävs att du är bestämd mot dig själv och vill, sen kommer motivationen allt eftersom.På gymmet så körde jag blandade styrkeövningar + kondition. men det var inte förrän nu de 3-4 senaste månaderna jag börjat på "allvar" med styrketräningen har liksom lagt upp ett schema för varje dag, vilka muskler som ska tränas när osv. och efter varje träningspass kört cardio i minst 30 minuter för att förbränna mer kalorier.
jag blev inte bara glad över att äntligen gått ner några kilo utan hela jag var pigg och inte så hängig som förut, så det va till fler fördelar än bara viktminskning.
sen så började ju matbiten... troligen också den jobbigaste! började två veckor utan någongting i princip , 2 veckor strikt som fan, inget bröd, ris , pasta, mjölk, fil , yoghurt, frukt osv. utan i princip bara kött och sallad... enformigt hell yes. trodde jag skullle ge upp där ett tag men IKKE
anyway, efter de två veckorna började jag så smått äta fettsnåla produkter lättfil, lättmjölk, fullkorn, vissa frukter osvosv. o så håller jag på än idag , det är ju så att din "diet" blir din nya livsstil tillslut ? till exempel att du väljer fullkorn framför vanligt vitt bröd , eller lättprodukter istället för de vanliga. jag har även varit noga med att äta mer regelbundet än innan dvs var tredje timme i princip.
det hela har varit en blandning mellan GI-metoden och LCHF typ kan man säga.
vet inte riktigt mer vad jag kan säga än att jag är otroligt stolt över mig själv för en gångsskull , DOCK är jag inte nöjd ännu utan jag fortsätter kampen lite till. huvudsaken är ju att jag själv ska bli nöjd , även om folk redan är amazed över förändringen.
ska också tillägga att anledningen till att jag bestämde mig för detta låg mest i att jag kände mig obekväm och som att ingen respekterade mig för hur jag såg ut då, det är hemskt att säga så men det va så jag kände, och depressionen gjorde absolut ingenting bättre vill jag lova. men jag är glad att det hände på ett sätt för vem vet hur jag hade resonerat och gjort annars ?
jag vill dock inte gå ut ÄN med vad jag väger och blabal men 11 kilo är borta från min kropp, 8 cm i midjan , 6 cm runt låren , en hel del i ansiktet och hälften av rumpan och brösten är borta... kanske mindre bra men vad ska man göra ?
det har inte varit lätt , verkligen inte men det har varit sååååååå värt det. jag ångrar inte en enda slavisk minut på gymmet eller på löpbandet eller ute i skogen. ångrar inte en enda gång jag sagt nej till onyttigheter och verkligen visat mig själv att jag KAN stå emot.
detta var väll ungefär vad jag hade att berätta, undrar ni något mer eller bara vill fråga något så kan ni kommentera här eller skriva till
oliiviiamas@live.se / olivia mas @fb
och en sak till , ett fett JÄVLA STORT TACK till alla er som skrivit så fina saker till mig och satt min motivation ännu högre än innan , ni anar inte hur mycket det faktiskt betyder. man skiner verkligen upp , vill ge ännu mer , ni är bäst verkligen all my love to you peeepz.!
hoppas ni är nöjda med svaret annars får ni klaga
puss och kram
varning för hemska bilder här i början , blir arg på mig själv ...
- förbättring
- yes, im not there yet but closer than I was yesterday !
psst , de första bilderna ser kanske "normala" ut men det var för att man vill ju ha de bästa bilderna utlagda då och det är bara "bra" bilder jag sparar så har ju verkligen inget kvar när det var som hemskast .. det på bilderna där uppe ser kanske inte så farligt ut men TRO MIG DET VAR DET.
Guuud , fan va jobbigt det är Pendlar mellan , arg, irriterad , glad, lycklig, ledsen , deprimerad , uppgiven osvosv.. Jag pallaaar inte ! Mobilbloggar o har däeför ingen aning om vad jag skrev senast , tränade iaf idag (igen) behöcer jag ens sk...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 | |||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 | 21 | 22 | |||
23 |
24 |
25 | 26 |
27 | 28 |
29 | |||
30 |
31 | ||||||||
|